Oj vad mycket som har hänt på 10 dagar! Det är verkligen superkul att se utvecklingen hos de två. Jag har suttit många långa stunder i hagen och kastat renlav till dem, först långt ifrån mig, sedan närmre och närmre. Dag 7 så kom Rudolf fram och åt ur min hand. Dunder är lite mer försiktig, han väntade till dag 10. Så fort Rudolf började äta ur handen så lade jag till hans klick-ord, SOPP. Jag ”klickade in” honom under två dagar, och presenterade sedan en nostarget för honom, en röd vante. Jag satte vanten på den ena handen och serverade godis med den andra. Efter 4 träningspass så söker han nu villigt efter vanten, för att kunna sätta sin nos emot den. Han följer även med några steg om jag backar. Så långt allting väl.

En annan sak jag jobbat på är att jag ska få röra honom, Rudolf. När han har ätit godis i min ena hand så har jag passat på att klappa honom med den andra. Och det har blivit så att han har fått pilla och buffa på godishanden till förmån för att han då varit så upptagen att jag har fått klappa honom på halsen. Jag tänkte inte mycket på det förrän han i dag körde ner huvudet i godisväskan för att råna mig på renlav. Jag föste undan honom och tänkte att nu får det vara slut på sådana dumheter, han ska sköta sig och bli serverad efter att han hört sitt klickord. Och jag ska sluta ha godis i handen. Hur många gånger har jag inte sagt till kursdeltagare och träningskamrater,- ”du har godis i handen”, ”din hund vet att du har godis i handen”, ”det är därför det inte fungerar”. Nu har jag gjort det själv, för att det var en snabb lösning. –Det är skillnad med ett vilt djur, ursäktade jag mig själv. Gissa vad Rudolf gjorde idag när jag inte hade godis i handen utan i en ficka? Han tog saken i egna händer när godiset dröjde, och ställde sig på bakbenen för att försöka skrapa fram lite lav ur min jacka med sina framben. Två gånger i rad. Han fick snällt kliva ner utan att få smaka. Det är ingen skillnad med vilda djur. Ingen alls. Inlärningslagarna är desamma oavsett ursprung och art. Man får det man förstärker. Punkt slut. Nästa lektion tror jag får bli omvänd lockning…