Dagens träningspass handlade om att bli ledd, igen. Dunder ledde jag i grimskaft för första gången. Intressant är att han inte en enda gång gjorde ett tvärkast bakåt (som Rudolf gjorde sina första två veckor i grimskaft) utan snällt följde med under hela passet. Dunder har ju varit den mest försiktiga och avståndstagande av de två, och jag har därför väntat länge med att leda honom. All träning med att tåla störningar, bli klappad överallt osv verkar dock ha gjort honom så trygg och stabil att det här med att bli ledd inte alls blev skrämmande för honom när han väl utsattes för det. Grundträning är the shit. Glöm inte det.
Rudolf fick komma ut ur hagen igen. Han följde med mig och Zingo för att hämta posten. Hur cool som helst är han, Rudolf. Martin skulle åka in till Östersund så vi stod kvar nere på gårdsplanen när han körde iväg. Inte en min gjorde renkalven när 745an skramlade förbi.
Några julkort till mig?
Zingo och Rudolf är vänner igen.
Linn från Stockholm rastar Rudolf.