Min vita ren Frost

Jag har ju en vit ren som jag inte skrivit om på ett tag. Frost är fantastisk på ett helt annat sätt än Rudolf, och det är så roligt att de är så olika att jobba med. Frost har mycket mer action i sig, och tycker att det är jättekul att följa med på promenader och joggingturer. Härom dagen var vi bjudna på middag hos goda vänner, och Frost följde med för lite miljöträning. Han var superduktig!

På middag hos goda vänner på Rödön.

På middag med Frost hos goda vänner på Rödön.

Frost

Vinterpromenad med vita lilla renen Frost.

Hästfesten är över

Festen är över! I går kom vi hem från äventyret på Friends Arena och Sweden International Horse Show. Vi har haft fantatstiskt roliga dagar med ett härligt gäng hästfolk, men att få komma hem till lugnet i skogen är inte fel det heller. Rudolf firade hemkomsten med att springa runt i hagen med Frost i full galopp, och busa i snön.

Att uppträda på Friends Arena inför nästan 15 000 personer var en fantastisk erfarenhet. Rudolf satte alla 8 trick han skulle göra under vårt matinénummer “Frost”, trots att förutsättningarna inte var de bästa. Vi fick 6 minuters träningstid på arenan dagen innan uppträdandet, vilket i sammanhanget är ingenting. Vi hade inte fått någon planerad träningstid som de andra eftersom vi blev erbjudna att ha ett eget matinénummer 14 dagar innan vi åkte ner. Vi hittade på två av tricken 5 dagar innan uppträdandet, och snögubben Olof sydde Annie von Krusenstierna från Wången i bilen på väg ner till Stockholm.

Trots dåliga förberedelser så spatserade Rudolf glad i hågen in på arenan till en större publik än vi någonsin varit i närheten av, och drog av det nyinlärda programmet utan några missar. Det är inte utan att jag blir lite stolt över min fina ren:) Det är så kul att få ett kvitto på att all träning har gett resultat, och att vi kan leverera när det gäller. Även julparaderna genomförde han med bravur, med eldregn, brinnande gröt och dvärgar på Shetlandsponnyer.

Jag vill rikta ett stort tack till Wången och deras härliga elever som hjälpte till att genomföra showen. Och ett särskilt tack till Annie von Krusenstierna som såg till att vi fick följa med. Tack till Annelie Strömkvist som sytt min fina tomtedräkt, och tack till min snälla karl som ställer upp på alla mina galna ideér utan att någonsin klaga.

Såhär efteråt så börjar jag direkt att planera för nästa års show. För någonting säger mig att vi kommer att återvända:) Jag har några roliga ideér på lut, och de lär väl hinna ändras både en och annan gång. Det roliga är att jag blir så motiverad att lära in nya saker, och utvecklas tillsammans med mina renar. Vi har fått så mycket beröm och glada tillrop under veckan i Stockholm, och det ger energi till att genomföra några hundra timmars träning till:) Ingenting är omöjligt, kom ihåg det!

Deltagarna i Söndagens Stjärnhoppning.  Och vi förstås:)

Deltagarna i Söndagens Stjärnhoppning. Och vi förstås:)

Beridna högvaktens hästar var modiga, om än lite brydd på Rudolf.

Beridna högvaktens hästar var modiga, om än lite brydd på Rudolf.

Lugnet före stormen...

Lugnet före stormen…

 

 

 

Inkörning

Förra veckan var jag och renarna till Wången två gånger för att träna i ridhuset. Frost tränade hoppning och med Rudolf filade vi vidare på inkörningen. Två snälla tjejer från travgymnasiet hjälpte oss med en sulky, och Rudolf drog den utan problem runt ridhuset.

Inkörning

 

Travren

Höstpromenader

Frost har börjat få tjockare päls och han blir så fin i vinterskrud! Han älskar att få promenera i skogen på hösten och äta svamp och lav och lite av varje. Han travar så glatt vid min sida och gör små glädjeskutt när andan faller på. Gullrenen.

Frost

Det är vackert med en vit ren mot den gröna skogen.

Frost plockar svamp.

 

Frost

Nu är hösten här

I kluk är hösten kommen med allt vad det innebär. Renarna har fejat och är i sin egen värld, brunsten är nära och de går och pissar och har sig. Det är inte så stor mening att försöka lära dem något den här tiden på året, så de får gå och pissa medan jag plockar svamp och bär.

För några veckor sedan var det EM i flugfiske i Östersund. Jag och Rudolf fick i uppdrag att inviga prisutdelningen efter en veckas tävlande. Trevligt jobb! Många nationer var representerade med ett lag, och i princip alla tyckte att Rudolf var väldigt exotisk. Vi blev fotograferade med lag efter lag efter lag…

Rudolf mitt i fejningen.

Rudolf mitt i fejningen.

Rudolf på besök utanför Storsjöbadet efter EM i Flugfiske.

Rudolf på besök utanför Storsjöbadet efter EM i Flugfiske.

 

 

 

 

 

 

 

 

Piss piss piss piss...

Piss piss piss piss…

 

 

Skoveloxn’

I Kluk lever vi och mår! Renarnas horn växer i en rasande fart, Rudolf får ett skovelhorn i pannan i år. Det är bra, för det bättre om jag råkar få ett blåöga än ett utpickat öga…

Frost ligger två månader efter i horntillväxt så han ser inte lika imponerande ut, till Rudolfs stora förtjusning!

Rudolf

 

Frost